Pfas – svårnedbrytbara kemikalier som påverkar vår miljö och hälsa

Pfas, eller per- och polyfluorerade alkylsubstanser, har blivit ett alltmer uppmärksammat miljöproblem, både globalt och i Sverige. Dessa syntetiskt framställda kemikalier har förmågan att motstå nedbrytning i miljön, vilket gör dem till en utmaning att hantera. Det här väcker frågor om PFAS påverkan på människors hälsa och vad som görs för att minska deras förekomst i vår vardag.

Vad är pfas och var finns de?

PFAS består av över tusentals olika ämnen, där PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra) är de mest kända. Dessa kemikalier används ofta i produkter som behöver beständiga vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper. Exempel på sådana produkter inkluderar non-stick-beläggning på stekpannor, vattenavvisande textilier och viss elektronik.

Trots deras användbarhet är PFAS problematiska eftersom de inte bryts ner i naturen. Istället ackumuleras de i vattenkällor och försämrar vattenkvaliteten. Forskning har visat att små mängder PFAS kan leda till stora långsiktiga hälsoproblem, såsom påverkan på immunsystemet, hormonbalans och till och med ökad risk för cancer.

Hälso- och miljörisker med pfas

Exponering för PFAS kan ske på flera sätt. Människor kommer oftast i kontakt med dessa ämnen genom förorenat dricksvatten, viss matförpackning och hushållsprodukter. Värst drabbade är områden nära tomter för industriella processer och brandövningsfält där brandskum använts.

Det finns studier som kopplar långvarig PFAS-exponering till förändringar i leverfunktion, hormonstörningar och nedsatt immunsystem. Dessa risker påvisar vikten av att testa och begränsa halterna av dessa kemikalier i dricksvatten och miljön i stort.

Dessutom kan PFAS transporteras långa avstånd genom luft och vatten. Det innebär att deras påverkan inte är begränsad till användningsområdet, utan kan sprida sig till platser långt bort, såsom Arktis, där dessa ämnen funnits i isbjörnar.

Reglering och kontroll för att minska pfas-spridning

Sverige har, likt många andra länder, börjat införa riktlinjer för att minimera PFAS i miljön. Det inkluderar gränsvärden för PFAS-halter i dricksvatten, som kommer att bli ännu strängare i framtiden. Åtgärder har också införts för att följa den växande standarden inom EU för att skydda både miljö och folkhälsa.

För individer finns det enkla sätt att minska egen exponering. Att använda produkter som inte innehåller PFAS samt att undvika impregnationsspray kan minska riskerna avsevärt. För de som är oroliga över dricksvattnets kvalitet är det rekommenderat att använda vattenfilter som är designade för att reducera PFAS-halter.

För att verkligen förstå omfattningen av PFAS-förorening är det väsentligt med omfattande analyser. Här spelar företag, som AK Lab, en viktig roll med sin kompetens och avancerad teknik för att utföra kemiska och mikrobiologiska analyser av både vatten och livsmedel. Deras arbete är avgörande för att identifiera och minimera riskerna med dessa ämnen.

Att förstå och hantera PFAS är avgörande för att bevara miljön och skydda kommande generationers hälsa. Genom att både öka kunskapen och vidta praktiska åtgärder kan vi alla bidra till en säkrare och mer hållbar framtid.